sommaren mot sitt slut
Somrarna går alltid för fort, så även denna.
Nu har skolan varit igång en vecka redan. Man kan säga att det rullar på. Nya 7:or har kommit och det tycks vara en bra årgång, i alla fall nu i början........!!!
Det har blivit lite mer att stå i vad beträffar undervisningen. Nu har jag alla 18 klasserna, 460 elever, på skolan varje vecka. Det blir många namn att försöka komma ihåg. Och just namn att lägga på minnet är inte min starka sida. Så det gäller att dokumentera på annat sätt, så att omdömen och betygssättning inte blir fel.
I mitt förra inlägg lovade jag att det skulle bli bilder i mitt nästkommande bloggtillfälle. Så nu ska jag lägga in lite blandat från ett besök i Wanås skulpturpark.
Det var den 18 juni. Wanås Slott.
Byggnad i slottsparken. Solen strålade mellan skurarna. Så svenskt!
Hästskulptur med graffiti-stuk.
Lite här och var, högt uppe i de stora parkträden låg jättebollar inkilade mellan grenarna. En konstnärs lekfullhet fascinerar!
I skulpturparken ingår också en lite mer svårtillgänglig del. Vegetationen är tät, både höga stammar och sly slåss om utrymmet. Där bland stammarna syntes en något ovanlig rese, väldigt bastant och nästan slät. Vid närmare undersökning visade det sig vara något som påminner om en fabriksskorsten. Det såg märkligt ut och lite mystiskt spännande med detta välgjorda murverk mitt ute i bushen.
Skulptur kan vara både stort och smått, insmickrande, men också väldigt oväntat och förvåndande!
I närheten av den högresta, murade skulpturen, där i den snåriga terrängen, hittade jag något rostigt. Jag gillar ju rost, utom på min bil förstås. Detta rostiga föremål låg halvt gömt bland fjolårslöv och nyuppväxt grönska. Kunde inte låta bli att ta upp det och syna. Minsann, en gjutjärnsgryta som sett sina bästa dagar. Den var inte ens intakt. Så den tog jag med mig en bit från fyndplatsen och la på en omkullfallen trädstam, som låg intill gångstigen på väg genom skulpturparken. Det fick bli mitt lilla bidrag, ready maid, till Wanås.
Öppnad grind och Anthony Gormleys gjutna skulptur, männsiskogestalt som liksom stannat upp.
Wanås slott högst upp med näckrosdammen nedanför. Åh, dessa underbara näckrosor! Visste inte vilken av bilderna jag skulle välja, så det fick bli alla.
En modern skulpturpark är ingen riktig skulpturpark utan något med plexiglas!
Här ingår man själv, innanför eller utanför.........
Impressionistisk vattenspegling....................................................och sedan en annan dag, vid ett annat vatten
.............Öresjön vid Mos Strand. Solglitter - som tusentals små dansande lågor.
Nu har jag fått dela med mig från några vackra och lite udda upplevlser från sommaren som tyvärr redan ligger bakom. Men jag har faktiskt fler fina bilder som jag gärna visar nästa gång! Än har vi kvar några dagar i augusti, och det kan faktiskt bli några varma och sköna brittsommardagar ända in i september.
Nu har skolan varit igång en vecka redan. Man kan säga att det rullar på. Nya 7:or har kommit och det tycks vara en bra årgång, i alla fall nu i början........!!!
Det har blivit lite mer att stå i vad beträffar undervisningen. Nu har jag alla 18 klasserna, 460 elever, på skolan varje vecka. Det blir många namn att försöka komma ihåg. Och just namn att lägga på minnet är inte min starka sida. Så det gäller att dokumentera på annat sätt, så att omdömen och betygssättning inte blir fel.
I mitt förra inlägg lovade jag att det skulle bli bilder i mitt nästkommande bloggtillfälle. Så nu ska jag lägga in lite blandat från ett besök i Wanås skulpturpark.
Det var den 18 juni. Wanås Slott.
Byggnad i slottsparken. Solen strålade mellan skurarna. Så svenskt!
Hästskulptur med graffiti-stuk.
Lite här och var, högt uppe i de stora parkträden låg jättebollar inkilade mellan grenarna. En konstnärs lekfullhet fascinerar!
I skulpturparken ingår också en lite mer svårtillgänglig del. Vegetationen är tät, både höga stammar och sly slåss om utrymmet. Där bland stammarna syntes en något ovanlig rese, väldigt bastant och nästan slät. Vid närmare undersökning visade det sig vara något som påminner om en fabriksskorsten. Det såg märkligt ut och lite mystiskt spännande med detta välgjorda murverk mitt ute i bushen.
Skulptur kan vara både stort och smått, insmickrande, men också väldigt oväntat och förvåndande!
I närheten av den högresta, murade skulpturen, där i den snåriga terrängen, hittade jag något rostigt. Jag gillar ju rost, utom på min bil förstås. Detta rostiga föremål låg halvt gömt bland fjolårslöv och nyuppväxt grönska. Kunde inte låta bli att ta upp det och syna. Minsann, en gjutjärnsgryta som sett sina bästa dagar. Den var inte ens intakt. Så den tog jag med mig en bit från fyndplatsen och la på en omkullfallen trädstam, som låg intill gångstigen på väg genom skulpturparken. Det fick bli mitt lilla bidrag, ready maid, till Wanås.
Öppnad grind och Anthony Gormleys gjutna skulptur, männsiskogestalt som liksom stannat upp.
Wanås slott högst upp med näckrosdammen nedanför. Åh, dessa underbara näckrosor! Visste inte vilken av bilderna jag skulle välja, så det fick bli alla.
En modern skulpturpark är ingen riktig skulpturpark utan något med plexiglas!
Här ingår man själv, innanför eller utanför.........
Impressionistisk vattenspegling....................................................och sedan en annan dag, vid ett annat vatten
.............Öresjön vid Mos Strand. Solglitter - som tusentals små dansande lågor.
Nu har jag fått dela med mig från några vackra och lite udda upplevlser från sommaren som tyvärr redan ligger bakom. Men jag har faktiskt fler fina bilder som jag gärna visar nästa gång! Än har vi kvar några dagar i augusti, och det kan faktiskt bli några varma och sköna brittsommardagar ända in i september.
